Frukost och Träning.

Dricker Yogi-te "Women’s Fitness" med suketter och sojamjölk och äter omelett på ägg och sojamjölk med riven mozzarella och broccoli och morötter. Det är konstigt hur man förändras. För några månader sedan hade jag känt mig som nyttigast om jag ätit havregrynsgröt med honung och fetmjölk. Eller grov macka med makrill och tomat. Det är helt annorlunda nu. Ägg och ost till frukost, liksom. Men jag går ju ner i vikt, så jag är bara nöjd. Nu är mitt BMI 20.6. Och med tanke på senaste tidens träning borde jag ha gått ner mer än de två kilo.
Men jag förstår inte vad som hänt med träningen. Eftersom att jag anser att distanslöpning ger den överlägset snyggaste kroppen av de sporter jag kan utöva (balett ger liksom också fin kropp, men det går ju inte.) så är det nästan uteslutande det jag tränar. Ibland tvingar jag mig att styrketräna, men det är fan den tråkigaste träningen i hela världen. Tråkigare än trädgårdsarbete. I alla fall. De senaste två dagarna har det känts som om jag springer mot en vägg. Det är som att konditionen är ute och springer med kroppen, jag kan inte ta ut mig. Istället får jag springa långt, för att kunna få någon slags träning. Igår sprang jag kanske 10 km på en timme och 18 sekunder. Det betyder 6 km/h-tempo. Det är långsamt.

Pojkvän tror att jag kanske är övertränad. Det tror inte jag. Jag hade precis en paus på en vecka, för att jag gick på kurs och skulle resa hem från andrasidanvärlden. Jetlag kostar.

Tror snarare att jag fått salmonella. Äter ju ägg varje dag, och under löprundorna känner jag mig trött och illamående.

Men fan. Jag kämpar på.


Den här tjejen har det fulaste löpsteget jag sett. Hon ser ut som en riktig modellöpare, som egentligen bara står på bimbomaskinen i gymmet. Bimbomaskinen är lika med stegmaskinen.