Jävlans. Jag misslyckades efter bara 12 timmar, det är så löjligt. Jag hade konsekvent och utan problem tackat nej till alla desserter jag erbjudits under dagen (tre) och sett fram emot att komma hem klockan nio och laga mig en god GI-middag. Men väl hemkommen inser jag att jag glömt min börs hos en vän i långtbortistan. Och mobilen var hos lillasyster. Jag kände mig helt utan högerhand, och jag blev så förbannad över att jag inte kunde köpa något (vårt kylskåp är lika tomt som om vi hade varit singlar båda två) och bestämde mig för att äta lite av vaniljglassen i kylen, och de sista Lace-chipsen (Lace gör de absolut bästa chipsen i världen). Och sedan slängde jag in lite lakritsar när jag ändå var igång. En alldeles skitdålig GI-middag.
Idag när jag vaknade var jag lika pank och fortfarande var utan börs, men hittade en hundring i mina löparshorts, som jag bytte mot en baguette, eftersom jag tänkt sticka ut och springa med de andra på jobbet så snart jag kom dit. Men jag hann inte till jobbet i tid, och nu sitter jag här och inser att jag inte orkar springa om jag inte får lite socker.
SKIT! Jag ska aldrig mer dricka mig så full, det är ju helt otroligt vad det kostar mig. Omigod.
torsdag 23 augusti 2007
Am I happy? No.
Kladdat av
Eddie
at
14:06
Labels: Aldrig mera full, GI-dieten, Lace-chipsen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar